Aktuellt

VÄLKOMMEN TILL

GÖTEBORGS INTERRELIGIÖSA KVINNORÅD

HEMSIDAN UPPDATERAS JUST NU

Historik

Ett av många minnen från kvinnoverksamheten inom Interreligiösa Centret under åren (2012-2020) från ett besök i What Pha, det thailändska buddhisttemplet i Säve. På bilden representanter för fyra olika religioner. (foto: Interreligiösa Centrets Kvinnoverksamhet)

Göteborgs Interreligiösa Kvinnoråd (GIKR) bildades 2020 som en sammanslutning av kvinnor från både Göteborgs Interreligiösa Centers Kvinnodialoggrupp och Göteborgs Interreligiösa Råd. Dessutom ingår Lena Forsberg som skapat utställningen Gränsland.

Göteborgs Interreligiösa Råd (GIR) hade historik tillbaka till 2007. Från den 20 april 2012 till och med den 31 december 2018, drev GIR projektet Interreligiösa Centret, på Kyrkogatan 25, i centrala Göteborg. Efter en omorganisation, ledd av Svenska kyrkan 2017-18, blev Interreligiösa Centret en egen ideell föreningen den 1 januari 2019 med namnet Göteborgs Interreligiösa Center (GIC).

Från den 1 september 2020 upphörde verksamheten helt då den sista tjänstemannen lämnade. Det saknades ekonomiska medel att fortsätta driva centret. Styrelsen beslutade att inte söka ytterligare medel för att driva verksamhet, då Göteborgs stad, i sin tur, enligt tjänsteutlåtanden hade beslutat att inte längre utge riktat stöd till Interreligiösa Centret, bland annat på grund av bristande jämställdhet i GIR. Religiösa samfund har givetvis ett viktigt ansvar i att medverka till ökad jämställdhet i samhället. Den överväldigande majoriteten i ledande positioner i religiösa samfund utgörs som bekant av män. Sveriges majoritetssamfund, Svenska kyrkan, utgör ett slående undantag som efter 500 år nu har en kvinnlig ärkebiskop.

Den interreligiösa kvinnoverksamheten hade sökt motverka bristande jämställhet, vilket förvånansvärt nog inte uppmärksammades i kommunens utvärdering. Sedan 2013 har kvinnodialog pågått vid Interreligiösa Centret. Ett genusperspektiv efterfrågades då av företrädare för S, V och MP, som då innehade majoriteten i stadshuset. Det riktade stödet (=bidraget) drogs in för 2020 på initiativ av den M-ledda kommunstyrelsen. SD har alltid varit emot verksamheten.

Den mångåriga dialogen mellan kvinnor från sju olika religioner äger f n rum som studiecirkel inom studieförbundet ABF och var tidigare, från 2015, stödd av Bilda. Innan dess ägde den rum utan studieförbund.

Kvinnoverksamheten vid Interreligiösa Centret och GIC omnämns i den under Göteborgsjubiléet uppmärksammade boken Att ge upp har inte övervägts (red. Lisbeth Stenberg. Makadam Förlag, 2021), i ett kapitel om Göteborgs invandrarkvinnor, av professor emerita Ulla Björnberg.

Bakgrund till GIC och GIR

Kommunen gav projektmedel/riktat stöd till Göteborgs Interreligiösa Råd (GIR) under åren 2012-2019 för att driva dialogplattformen Interreligösa Centret.

I olika tjänsteutlåtanden från slutet av 2019 och början av 2020 från kommunstyrelsen och kulturnämnden uppges att Interreligiösa Centret inte längre tilldelas det riktade stödet, men bidragsmottagaren har alltså varit Göteborgs Interreligiösa Råd (GIR). I tjänsteutlåtandena hade behövt framgå, mer korrekt, att det är Göteborgs Interreligiösa Råd (GIR) som inte längre kan få riktat stöd från Göteborgs stad.

Den nya ideella föreningen Göteborgs Interreligiösa Center (GIC) har aldrig erhållit stöd från kommunen, men under 2019 överfördes medel från GIR, som sökte och erhöll stödet, för verksamhet vid Interreligiösa Centret, som från 2019 fördes över till GIC.

GIR fungerade som en vänförening för stadens religiösa ledare och hade, när rådet var som störst, cirka 20 ledamöter. GIR var samtidigt föreningens styrelse. Interreligiösa Centret var ett projekt med egen styrgrupp.

2017 beslutade GIR att avskilja Interreligiösa Centret till en självständig förening, då verksamheten blivit alltför betungande för GIR. 1 januari 2019 genomfördes, efter en utdragen och komplicerad omorganisation, avskiljandet.

Svenska kyrkans dominerande roll
GIR:s sekreterare var under alla år Svenska kyrkans stiftsadjunkt för interreligiös dialog. 30 procent av adjunkttjänsten var förlagd till Interreligiösa Centret och fungerade därmed som en naturlig länk mellan GIR, Interreligiösa Centret och Svenska kyrkan. Inför omorganisationen, för att skilja GIR och Interreligiösa Centret åt, bildades en referensgrupp av individer som verkade i huvudsak inom Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är majoritetssamfund. Det innebär att sedan många hundra år ha haft en dominerande roll i samhället och idag, efter religionsfrihetens införande, också i förhållande till andra religiösa samfund. Att vara såpass mycket större har sina sidor. Samtidigt som Svenska kyrkan kunnat bidra med medel till verksamheten, har det inneburit en alltför styrande position i organisationen, vilket inte varit förenligt med föreningens stadgar. Det stämmer till eftertanke.

Biskopen i Svenska kyrkan, Susanne Rappman, beslutade att stiftsadjunktens tjänstgöring vid Interreligiösa Centret skulle upphöra i samband med övergången till egen förening den 1 janurai 2019. Stiftsadjunkten hade, under alla år, varit både sekreterare i GIR, alltså arbetsgivare, och anställd vid Interreligiösa Centret, vilket varit motstridigt. En underlighet inom organisationen.

Den nya föreningen Göteborgs Interreligiösa Center (GIC) bildades i maj 2018. GIR delegerade ekonomi och personalansvar till GIC, trots att den nya föreningen fram tills övergången 1 januari 2019 inte hade hand om verksamheten i juridisk mening.

Det tillsattes en interimstyrelse i GIC och som valberedare för denna utsågs stiftsadjunkten, samtidigt som vederbörande även var interimstyrelsens sekreterare, GIR:s sekreterare och alltså anställd vid Interreligiösa Centret. Detta stred i högsta grad mot god föreningssed, men styrelsen, dvs själva rådet, hade på detta vis under alla år tillåtit Svenska kyrkans dominerande ställning.

Förhållandet fortgick tills i december 2018 då samordnaren för Interreligiösa Centret och GIR:s presidium tog upp frågan. Stiftsadjunkten lämnade då sin post som valberedare. GIR utsåg en ersättare, men tillmötesgick stiftsadjunktens önskemål om vem som skulle ersätta honom, varpå en annan anställd vid Svenska kyrkan blev utsedd. Den demokratiska situationen förbättrades således inte nämnvärt.

Också verksamhetsledaren för Interreligiösa Centret under 201204-201806 var under viss del av sin tjänstgöring samtidigt ordförande för studieförbundet Ibn Rushd medan Ibn Rushd, Sensus och Bilda var ständiga samarbetspartners till Interreligiösa Centret. Rådet invände heller aldrig mot det förhållandet.

2019 drog sig Ibn Rushd och Sensus ur samarbetet med Interreligiösa Centret. Sensus angav som skäl att resurserna inte räckte till att fortsätta samarbetet eftersom de inlett samarbete med ett skolprojekt, Under samma himmel. OBS! att både stiftsadjunkten och Ibn Rushds ordförande, som båda inte längre arbetade vid Interreligiösa Centret, ingick i skolprojektets styrgrupp. Kommunen bestämde sig för att finansiera skolprojektet, men inte Interreligiösa Centrets verksamhet. Finns det ett samband mellan vilka som är anställda och de verksamheter som får bidrag… eller är det en alltför konspiratorisk tanke!?

Skolprojektet finansieras i sin helhet sedan 2019 av Levande Historia i Göteborg. Under åren 2016-2018 fanns skolprojektet inom GIR som ett fristående projekt med ett stort verksamhetsbidrag från Allmänna Arvsfonden. GIC, med sina relativt små medel, fick trots detta inte någon lokalhyra från skolprojektet. GIC sponsrade på så vis skolprojektet med verksamhetmedel som Interreligiösa Centret hade behövt till egna projekt, eller varför inte till att jämna ut de skillnader i lön mellan könen som varit ett problem vid Interreligiösa Centret!

Bilda, som varit kvinnoverksamhetens ständiga samarbetspartner, fortsatte samarbetet under 2019, men då studieförbundet ABF har en bred kunskap om, och långvarig relation till, Göteborgs olika etniska föreningar, valde GIC från 2020 att övergå till att samarbeta enbart med ABF. ABF lämpade sig bättre för att nå en icke-religiös allmänhet för folkbildning om det mångreligiösa Göteborg, vilket också ingick i syftet med bidraget från Göteborgs stad.

Efter årsmötet 20190408 lämnade biskopen sin plats i GIR. Göteborgs stad gjorde en utvärdering, på uppdrag av kommunstyrelsen, av GIR och Interreligiösa Centret för perioden 2012-2018. Utredningen resulterade tyvärr i indraget riktat stöd för 2020. Det kan, som sagt, tolkas som att biskopens närvaro var nödvändig för att kommunen skulle ha tilltro till organisationen. Det visar tydligt hur liten insikt om och dålig insyn i verksamheten som staden haft.

Att Svenska kyrkans biskop lämnade GIR bidrog starkt till att det kommunala stödet drogs in, vilket är diskriminerande mot övriga samfund, eftersom indragningen indikerar att kompetens saknas. Och i själva verket har de misstag som begåtts berott på brister hos det dominerande samfundet.

GIC har sedan april 2019 drivits av de kvarvarande samfunden men sedan verksamheten är beroende av ekonomiskt stöd innebar stadens beslut att aldrig mer ge verksamhetsstöd till Interreligiösa Centret att det inte kan fortsätta vara den samlingspunkt, det stöd och den källa till kunskap om religion och kultur som hittills. Det är många personer ur allmänheten, församlingar och organistioner landet runt som beklagat detta. Interreligiösa Centret har bland annat varit en rådgivande instans vid start av interreligiösa fora i staden och på andra orter, som i Angered, Borås, Uddevalla, m fl.

På plussidan ska sägas att stadsledningen i utvärderingen inte bara var kritisk till GIR utan även självkritisk. Kommunens fördjupade engagemang hade kunnat ge både stabilitet och neutralitet till GIR och Interreligiösa Centret. Det är samtidigt ett faktum att staden hindrats att få insyn. Idag, när vi ser i backspegeln, är det oroväckande att det samarbete som samordnare mot våldsbejakande extremism sökte med organisationen förhindrades. Den kunskap som fanns hade varit viktig i det fortsatta arbetet. Man valde fel väg genom att tvinga verksamheten att lägga ner.

När det gäller ungdomsperspektiv samarbetade Interreligiösa Centret bland annat under några år med, den nu nedlagda, Skolkyrkan, om ett berättarprojekt för skolorna. Berättarprojektet utbildade personer från de religiösa församlingarna för deltagande i grund- och gymnasieskolors religionsundervisning, t ex religionsdagar. Dessa berättare har konstant sedan dess anlitats av skolor via Interreligiösa Centrets samordnare/GIC:s verksamhetsledare.

GIC har också samarbetat med den interreligiösa utställningen Gränsland, som riktar sig till alla åldrar. Många skolor har under åren lärt känna de gestaltade berättelserna som är gemensamma för judendom, kristendom och islam. Undervisningsmaterial, som lämpar sig också under Covid19, går att beställa.

Utställningen Gränsland och den, från hösten 2020, fristående interreligiösa kvinnodialoggruppen och Kvinnorådet finns i Krokslättskyrkan, med adress:

c/o Krokslättskyrkan
Åbäckgatan 17
431 67 Mölndal

OBS! att den stora originalutställningen flyttas inom en snar framtid till Fredrikstad i Norge, medan en digital upplaga och mindre del kommer att finnas i Lena Forsbergs ägo.

På samma postadress nås även korrespondens till Göteborgs Interreligiösa Råd.

Boka en visning av Gränsland med Lena Forsberg
Tel: 0733-94 84 57
E-post: lena@gransland.com

Läs en artikel om Gränsland på Röhska Muséet. (Röhsska synar gränslandet mellan tre världsreligioner, Vårt Göteborg, 2008-10-07)